Musiikissa koskettaa jumalainen harmonia
Vuoden 2010 Kirkko soikoon -festivaalin punaisen langan muodostaa kolme erilaista Requiemiä säveltäjiltä Heinrich Ignaz Franz Biber, Andrew Lloyd Webber ja Heikki Sarmanto.
Requiemin alkutekstissä rukoillaan: ”Ainainen valkeus loistakoon heille”, millä viitataan iankaikkiseen elämään. Tähän elämään Jumala on antanut valoksi musiikin. Martti Luther kirjoitti vuonna 1530: ”Rakastan musiikkia, koska se on Jumalan lahja eikä ihmisten: se tekee mielen iloiseksi, karkottaa Paholaisen ja synnyttää vilpitöntä iloa.” Musiikin parantava voima on tunnettu Raamatun syntyajoista lähtien. Samuelin kirjassa on kertomus mielenhäiriöistä ja masennuksesta kärsivästä kuningas Saulista, joka kutsuu paimenpoika Daavidin virkistämään häntä harpunsoitollaan.
Ääni on ensimmäinen viesti, jonka vauva äidin vatsassa saa ulkomaailmasta. Vauvan tietoisuus ja yhteys äitiin rakentuu äänen kautta. Vanhus taas voi säilyttää syvän kosketuksen lapsuuden lauluihin, vaikka menettäisi ulkoisen tietoisuutensa. Musiikki edustaa täydellisyyttä, joka ei ole ihmisen saavutettavissa. Sen avulla voi kuitenkin hetkellisesti saada kosketuksen jumalaiseen harmoniaan ja kohota arjen, huolien ja kiireen yläpuolelle.
Kirkko soikoon -festivaali haluaa tänä vuonna olla kärsivien asialla. Kuultavilla teoksilla muistetaan esimerkiksi sodan takia kärsineitä ihmisiä. Gospelkonserteissa kuuluu häivähdys orjuuden kärsimystä, ja naisten kärsimys on esillä Sari Kaasisen konsertissa. Kirkkovuodessa elämme paastonaikaa, joten konserteissa muistamme myös Jeesuksen kärsimyksiä ristin tiellä. Jokainen festivaalivieras voi omalta osaltaan helpottaa kärsivien elämää ostamalla hyväntekeväisyyslipun, jonka hinnasta kaksi euroa tilitetään vähävaraisille perheille Suomessa ja Haitissa.
Toivon, että Kirkko soikoon -festivaali 2010 tuo Sinulle, hyvä kuulija, iloa, valoa ja musiikin parantavaa voimaa! Tervetuloa konsertteihin!
Sanna-Maarit Hakkarainen
festivaalin taiteellinen johtaja
festivalens konstnärliga ledare
|

|
Musik som tangerar den gudomliga harmonin
Tre olika requiem, tonsatta av Heinrich Ignaz Franz Biber, Andrew Lloyd Webber och Heikki Sarmanto utgör den röda tråden i kyrkomusikfestivalen Klang i kyrkan år 2010.
I den katolska requiemmässans ingångsantifon heter det "Giv dem Herr, den eviga ron och låt det eviga ljuset lysa för dem” – en klar anspelning på det eviga livet. Över detta liv låter Gud musiken lysa. I en text som Martin Luther skrev år 1530 konstaterar han bl a: ”Jag älskar musik, eftersom musiken är en Gudsgåva och inte mänskornas. Musiken gör sinnet glatt, förjagar Djävulen och föder uppriktig glädje”. Musikens helande kraft är välkänd sedan bibliska tider. I första Samuelsboken ingår en berättelse om kung Saul som ansätts av en ond ande som plågar honom. Saul kallar vallgossen David till sig för att denne ska vederkvicka honom genom att spela på sin lyra.
Ljudet är den första hälsning från världen utanför som barnet får medan det ännu växer i moderlivet. Barnets medvetenhet och kontakt till modern byggs upp via rösten. Åldringen kan bevara en innerlig förbindelse med barndomens sånger, även då han tappat greppet om nuet. Musiken står för det fullkomliga som mänskan inte kan uppnå. Med musikens hjälp kan vi ändå för en kort sekund få kontakt med den gudomliga harmonin så att vi höjer oss över vardagen med dess sorger, stress och bekymmer.
Festivalen Klang i kyrkan vill i år tala till alla lidande. Via verken som uppförs hedrar vi alla dem som t ex lidit till följd av strid och örlig. Under gospelkonserterna får vi ett stänk av slaveriets fasor medan Sari Kaasinens konsert skildrar det kvinnliga lidandet. Eftersom konsertserien sammanfaller med fastan drar vi oss också till minnes Jesu lidande på vägen mot Golgata. Som festivalbesökare kan du genom att köpa en välgörenhetsbiljett för egen del hjälpa dem som lider. För varje såld välgörenhetsbiljett betalar vi in två euro till nödlidande familjer i Finland och på Haiti.
Jag hoppas att festivalen Klang i kyrkan 2010 ska skänka dig, bästa lyssnare, glädje, ljus och musikens helande kraft i rika mått. Välkommen!
|